Textiltrolleri
Paljettyg. Jag kan inte nämna det för mycket. Jag HAR andra tyger men inget får mig att bli så bortkollrad som åsynen av paljettyg. Just känslan att ta i det, kraffsa lite i det och ta ut det i solen. Då kan man dö.. det är så amazing! Man kan knappt se för det glittrar så enormt i ögonen. Det är som att titta rätt in i solen.
Amazing klänning till en amazing väninna. Svart blankt tyg med en stor kjol av svart spets med massor av spindlar och spindelväv i lila. Klänningen har både stål i livet och underkjol med stålskenor. Den är perfekt, med andra ord ;) Så himla fin!!
Min egen dress som är snygg å se på med grym att bära. Den är nämligen totalt lufttät.. Man blir varm så det kokar. Men man känner sig som en Gudinna å då glömmer man alla ev problem med värmeslag. Hatten har Modist Lina Sot Vargadìs tillverkat.
En klänning kan vara snygg på någon men astjusig på någon annan. När vi hade modevisningen hade jag många modeller som bar mina kreationer. Själv var jag på tok för feg så Janina fick bära min rutiga sak. Hon gjorde det med bravur. Hon och hennes kavaljer för dagen, Josef, var så himla tjusiga så jag nästan fick ont i magen.
Den här klänningen har dockan på bilden tillverkat. Tog med den då jag tycker att denna bilden är så underbar. Den talar för sig själv på något vis. Jag fick chansen att vara med på en modevisning och då fick denna dress följa med.
Samma klänning fast vid ett annat tillfälle. Hatten är egentligen den som jag har på mig till den svart/vita klänningen. När jag inte behövde den hatten längre trollade Lina och vipps blev det en helt annan modell.
Fick lov av dottern att lägga ut dessa bilder. Det är hon som har sytt klänningen (nåt stygn får jag dock ta äran av) och jag tycker att hon är så fin i den! Vi var på Picknick vid Nydala kloster. Det är ett oerhört vackert ställe och väl värt ett besök. Kyrkan som finns där (egentligen finns det två, fast den lilla var på den tiden det begav sig, endast till för de utanför klostrets murar dvs "vanligt" folk.) Sen finns det murar kvar efter klostret men i kyrkan finns det information om hur det en gång såg ut. En mycket spännande historia att läsa om är Blodbadet i Nydala, när Christian den II (Tyrann) dyker upp och efter att ha blivit mätt och go om magen dränker x antal munkar i Rusken. Det är väldigt lätt att låta fantasin skena iväg när man går där bland murarna. Som sagt, väl värt ett besök!
Även Lucky var fin, han fick en brandgul rosett.. å för att inte glömma, maken fick en för dagen, nysydd slips!
Ibland måste man fly fältet i en annan skepnad, smälta ini en annan tid lixom. Då kommer Syster Mary fram. Hon åkte till Torpa Stenhus på medeltidsdagar. Jag hade nämligen inget "kul" att ta på mig och då vaknade idén om Mary. Vipps var hon född! Hon har även varit på IKEA och köpt säng tillsammans med en annan nunna. Det var en upplevelse som jag inte glömmer. Vi var nog lite för väl klädda eller så visste inte folk hur en nunna ser ut. Så vänligt har jag ALDRIG blivit bemött föut.
Här blev jag tillfrågad om jag ville sy min väninnas brudklänning, och självklart ville jag det!!
Slöjan är gjord av Modist Lina Sot Vargadis
Så här ser det ut när livstycket är på plats
Lite Pethra igen med en klänning i bla bomull och lin. Jag fick händerna fria och sydde för glatta livet! För den som undrar så for vi ju sen till The Wild West High Chaparral!
För att få det så där snyggt krävdes det både kuddar, stålskenor, tyll och en snajdig hatt på toppen av Modist Lina Sot Vargadis.
Här är en annan dam från vilda western. Iförd tjusig klänning made by me.
Ville se om det gick att sy en klänning av gardintyger, det gick alldeles utmärkt. I grovt lin dessutom. Tänkte att jag skulle sväva in där på Chaparral som självaste askungen, prinsen skulle stå där och ta emot mig med sin vita springare. Bort skulle vi galoppa i flygande fläng...
Vad händer? Jo, en cowboysare där som jag känner utbrister: - Det var det gräsligaste jag sett!!
Det var den galoppen, om man säger så.. Fast jag älskar klänningen iallafall. Huvudsaken var ju att JAG tyckte att jag var fin.
Vi åkte till Liseberg när de hade Halloween. Klänningen hade jag köpt förut men det saknades en jacka och en hatt. Jackan fixade jag med ett grovt möbeltyg och hatten fixade min personliga modist. Behöver snart inte säga vem..
Till hatten finns det 3 råttskinn från bisamråtta som väntar. Hatten är nämligen gjord för att vinterfodras, då krävs det päls. Hittade så fina råttskinn på High Chaparral när vi var där. En som jobbat med skinn trodde det var mink. Då kan ni tänka er hur fina dom är. Å hur nöjd jag är som kommer få råttskinn om öronen. :)
2019 blev jag inbjuden att visa lite kläder i Odensåker. En så magnifik utställningslokal! Jag fick god hjälp av mina modeller Maritta Lindahl, Emma Gereonsson och Lina Sot Vargadis.
Ville ha en lite annorlunda klänning i guld och spets. Hittade tyget på Ohlssons tyger i JKPG, tyvärr stängt nu, och kunde ju inte annat än köpa. Tänkte först ta 3 meter men när de sa priset blev det ju givetvis 6 meter..
Min lilla kappa som äntligen efter lååång tid är klar. Den har fått svarta stora knappar och vitt fluff längs hela nerkanten. Man känner sig som en rysk prinsessa i den.
Var i Skövde på Tygposten. En liten fin tygaffär som man kan hitta mycket fint i. Jag for dit, efter att maken flera gånger förklarat hur jag skulle köra. Första gången jag var där körde han faktiskt dit mig. Jag har nämligen lokalsinne som en brödrost. Dvs, ganska dåligt. För att inte säga helt kass. Jag kan köra vilse var som helst. Helt plötsligt vet jag bara inte var jag är.
En gång när jag bodde i Boxholm och skulle till Citygross och handla i Mantorp. Så hamnade jag i Jönköping. Bara så där.. Man tror inte det är sant, men det är det.
Nåväl... Tygposten var det ju
Jag hittade ett svart blankt tyg fullt med prickar i olika storlekar av hologram. I solen blir man mer eller mindre blind, det är sååå fint.
Jag tänkte att det skulle bli en långklänning som på bilden, men efter div samtal med mig själv så är det nu utklippt en klänning av vintage-modell. Den kommer bli astonshining. Vilket på mitt sätt att prata, betyder makalöst fint! Det är ett litet liv och en stor kjol med tyll under. Fodret i skapelsen är knall-cerice. Bara det låter ju som en dröm. T.o.m tyllen har prickar.
Bild kommer vad det lider..
Det här livet har jag inte sytt, däremot sytt andra av samma mönster och i andra tyger. En makalös kvinna med nål och tråd, Ida Nyståhl, har sytt detta livet. Jag var bara tvungen att ha ett sådant och ringde och beställde. Hon fixade även tygerna till kjolen som jag sen sydde ihop. Kakan jag håller i handen är ett sk Monkey bread. En kaka gjord av små bollar av bulldeg. Dessa bollar doppas i lite smör och rullas sen i socker och kanel.
Sen tar man en stor form som man smörar lite fint, i botten på formen häller man lite kolasås som man antingen kokat eller kolasås på burk, sån där Dulce de leche. Sen häller man i lite bollar, varvar med lite mer kola osv.. tills formen (inte) är riktigt full. Den ska vara 75% fylld kanske. Som ni ser på nästa bild så fattade inte jag det..
Man penslar med lite ägg å swisch in i ugnen. Ät sen å njut. Det är riktigt sött och gott.
Så här ska det alltså INTE se ut.
Å inte så här heller.....
Jag lånar gärna Burdatidnigar på biblioteket. Ritar av nåt snyggt jag hittat, klipper ut densamma och sen lämnar jag tillbaka tidningen. Utan att först sytt ihop det vackra jag klippt ut. Med andra ord så har jag sedan glömt HUR den ska sys ihop och alla markeringar jag gjort för ärm, veck, infodring osv är borta sedan länge.
Jag anmälde mig till sykurs i min nya hemstad och syfröken Monika hade väl aldrig i sitt syfrökenliv skådat nån värre elev än mig. Men.. blusen i svart halvlinne med blommor på gick faktiskt att sy ihop. Efter mycket om och men.
Jag fick order om att: till nästa gång nålar du fast ärmarna. Yes box, tänkte jag och sydde fast dom i samma andetag. Enkelt.
Eller??
Så här kan det se ut när man ska äta våfflor och det har regnat så man är blöt som en katt. Jag var ju tvungen å ruska av mig det värsta och då fastnar man inte på bild.
Mitt resesällskap hade mera stil och vett och satt still så länge så hon faktiskt hann fastna på bild.
Jag syr inte bara kläder för damer, ibland ska jag bli farmor oxå och då måste det ju fixas lite kläder till den lilla rumpan som befinner sig i USA. Tyget är inköpt av barnens faster när hon var i Ryssland. Det är såååå många år sedan, det köptes nämligen in för att bli byxor till min äldste son då 4 år. Han är nu 33. Så ni förstår ju vilken kvalité på tyget. Jag har i rosa oxå så när det blir en flicka så kommer symaskinen fram igen. Eller fram och fram, den är alltid framme.
Det jag dock inte hade så stor koll på, jag ville ju bara att de små brallorna skulle bli klara, var prickarna. Jag tyckte att jag passade så det skulle stämma, men icke. Men jag tror inte att den lilla rumpan bryr sig så mycket om det blev lite snett.
Han som är far till den lilla bebben "overthere" var som sin storebror väldigt förtjust i dinosaurier, så därför fick det bli lite sådana oxå.
Sen har ju farmor köpt tyg med både Bamse och Minioner, så det kommer nog fler kort på bebbekläder vad det lider.
Välkommen till The House of Time