Blogg
Sida 2
Fynd De Luxe
12 Jul 2020
I dag for jag iväg till Jönköping, sonen och jag skulle till A6, IKEA, MAX och Elgiganten. Vi började med IKEA. Där hittade jag doftljus som jag ska ha i min lilla butik. Älskar doftljus och sen blir det lite hemtrevligt. Jag hittade oxå blockljus, rosa förstås, för endast 5 kr st! Så då tog jag 5 st. Det passar ju en smålänning. Nu är jag inte en äkta smålänning, men en inflyttad sådan från Hufvudstaden men faktiskt en smålänning i själen. Nu bor jag ju i Mariestad, men småland överger jag aldrig. Inte i hjärtat i varje fall.
Sen när vi kom ut därifrån sneglade jag lite mot själva A6. -Ska vi gå in? frågade sonen. njae... jag vet inte, svarade jag. Det kostar alldeles för mycket nät man går in där, så en sekund senare hade jag bestämt mig, nej det gör vi inte. Då far vi till MAX tyckte sonen och så blev det.
När vi kom dit fick jag ju syn på Myrorna som har sin butik tvärs över vägen. -Jag måste in på Myrorna, säger jag. Och så blev det, men först mat.
På MAX var det som vanligt fullt med folk och kö. Man fick köa både till maten och till att få ett bord. Men vi fann ett och snart var hamburgaren i magen lixom drickan.
Jag for över med bilen till andra sidan gatan och gick med långa och snabba steg in i affären där det finns allt och lite till. Beroende på vad man vill ha då.. Jag stannade på första våningen där de har kläder. Har man tur kan man hitta de mest fanstastiska saker där. Jag kraffsade och kraffsade och då.. då fick jag syn på ögonglittret. En paljettklänning givetvis. Rosa. Ljuvlig och alldeles ny.
Jag måttade lite för å kolla om behagen möjligtvis skulle få rum. Jodå.. andas jag inte för mycket så kanske... Jag frågade mig själv: -När ska du ha den? -Ha den?? Sånt frågar man väl inte?? 99 kr.. då frågar man inte, man tar den och går till kassan. Tänkte att kan inte jag ha den så kan säkert någon annan ha den. Med mig hem måste den iaf.
Nu hänger den vackra skapelsen på en galge. Och den är såååååå fin.
Bedöm själva.
Om ni tycker att den är ful och intetsägande är det för att ni inte ser den i sin fulla glans i solen. Det är där de ska vara, paljetterna. I solen. Å glittra.
Regn regn
8 Jul 2020
Den 4 Juli var det tänkt att vi skulle åka to The Wild West och fira lite. Man kan lätt säga att det firandet regnade bort. Vi åkte dock dit, men när vi kom fram så var firandet sen länge överstökat. Men inte regnet. Det rent av pissade ner. De fina kläderna som jag jobbat så länge med ville jag inte ha på mig. Jag tyckte faktiskt att de var på tok för fina för att dels blötas ner men oxå för fina för att vandras runt med i sanden på High Chaparral.
Men... är man medborgare i Staden med stort S, så får man inte vara rädd för lite blöta. Vi hade ju andra kläder så nakna skulle vi inte behöva gå. Så.. dottern och jag åkte i sedvanlig ordning dit och smaskade goda våfflor i det gamla torpet och sen åkte vi ju tåg och givetvis kom det skurkar och hoppade på tåget som skulle ta våra rikedomar.
Vi hade inte så mycket som gick att stjäla, dottern hade en liten ring i näsan och jag hade ett litet hjärta i guld på min ena tand som det genast skulle läggas beslag på. Det var nära att både tänder och näsa rök när den stora tången kom fram. Men ingen behöver vara rädd, vi fick med både tänder och näsa hem.
Det var ganska folktomt och regnet gjorde säkert sitt men oxå tiden, klockan var ju redan halv 6 och 6 stänger de parken.
Vi ger ändå inte upp, den 1 Augusti är det Civil War och då är det ett måste att åka dit och sen blir det nog en sväng till den 8 oxå..
Summan av det hela blir att symaskinen hade gått i onödan, åtminstonde denna gången. Men, skam den som ger sig, de nysydda kläderna åker på nästa gång, var så säker.
Noggrannhet är en dygd, eller tålamod, som någon sa.
17 Jun 2020
I helgen som var hade jag min svägerska på besök. Hon kommer nån gång emellanåt med väskorna fulla med tyger och syattiraljer. Sen syr vi.
Hon är makalös med symaskinen. Jag lär mig alltid nåt när vi har sy-lan. För det är nämlilgen det som det är. Vi syr och syr tills vi bara inte orkar mera, sen syr vi igen. Ibland tar vi en paus och åker vi iväg till någon tygaffär och shoppar loss, sen åker vi hem med skatterna å så syr vi igen!
Vi åkte till Huskvarna. Där har de en himla bra tygaffär, måtte den aldrig slå igen som tygaffärer har en förmåga att göra. Särskilt när jag hittat en som jag älskar. Det makalösa var att man behövde inte titta på prislappen på vad tygerna kostade för priserna var så bra å det var verkligen ett stort plus!
Jag shoppade dock inte så mycket för jag hade redan varit i en annan tygaffär och förlustat mig och dessutom fick jag av dottern, 3 meter fantastisk (babymanchester, visst låter det kul?) det har extra tunn och fin ribbstruktur. Det är mycket mjukt och fint. färgen var så knalligt turkosblå med massor av blommor i lika knallig färg fast i rosa. Jag nästan dog när jag såg tyget, dessutom för att göra det lite bättre, så var det rea, 40%.
Vidare i samma butik så köpte jag rosa tyg med glitter på och lite rosa tyg till med ännu mer glitter på i form av runda prickar i olika storlekar av hologram. Köpte även ett bubbelgumsrosa foder som jag tänkte ha till det rosa glittertygen, men det hamnade sedemera i den knalligt turkosblå manchesterklänningen.
Den är dock inte riktigt klar än, den ska bara läggas upp och sättar i en dragkedja (en krage oxå kom jag på..) Men jag tänkte ändå att jag kunde lägga in några bilder här ändå så ni får se hur tillverkningen av denna dress gick till. Det var nämligen så att jag fick lära mig något enastående som kallas för Honkong Finish. Det utförs med kantband, men här blev det snäppet värre, (bättre faktiskt, jag vill bara trycka på hur himla bra det blev) jag använde mig av fodret ist för kantband.
Det är dock lite svår att förklara hur jag gjorde, men jag ska försöka.
Det kommer en slutbild sen på hela skapelsen, men tills dess får ni hålla tillgodo med Honkong Finish ;)
Här ligger tygerna å väntar, jag letar febrilt i Gertie´s för att hitta det perfekta mönstret.
När jag hittat det jag sökte var det bara att rita av mönstret och lägga ut tyget och börja klippa!
Egentligen ska man känna med handen på "luggen" på tyget så att man inte får en tygbit med luggen uppåt och en med luggen nedåt. För manchester får nämligen olika djup i färgen beroende på åt vilket håll luggen ligger åt. Men på den här manchestern behövde jag inte ha koll på det, det enda jag skulle ha koll på var att blommorna kom på samma håll.
Kan ju säga oxå i samma andetag att det hade jag faktiskt inte alls koll på. När jag klippt ut allt och skulle sätta dit kjolvåderna som är på baken, vad ser jag då? Jo, blommorna som jag skulle ha koll på, de var nu upp och ner. Å nåt mer tyg hade jag inte så det var bara å blunda och fortsatta sy. Det som är tur är att jag inte är utrustad med ögon i nacken (även om det skulle vara bra att ha) så jag behöver ju inte se eländet.
Mönsterpassningen i ryggen var från början helt perfekt men sen när vi skulle prova in så att den satt bra så är ju inte alla i hela mänskligheten exakt som ett förskrivet mönster. Så vi var tvugna att dra in den i ryggen så nu är den inte mönsterpassad där längre. Men jag får väl tänka så här: jag kan ju inte hjälpa att jag är så smal och snygg i midjan att jag var tvungen å ta in den lite där så att mönsterpassningen försvann. Så det bjuder jag på.
När man ska sy är det oerhört viktigt att inte inte slarva. ;) Här har jag verkligen klippt exakt i 5 åttondelar. Fråga mig inte hur mycket av vad, jag vet bara att det på slutet blev himla bra så detta mått kommer jag hädanefter att använda mig av.
Det är på raka sömmar som man kan använda sig utan Honkong Finish. Man kan givetvis nyttja denna lärdom på andra sömmar oxå, men det är så mycket lättare på en så rak söm som möjligt. Här har jag sytt ihop fodret med den första kjolvården. Fodret har jag klippt ut 5 åttondelar större än tyget men bara på båda långsidorna.
Om man ska göra allt i den rätta ordningen är det av yttersta vikt att införskaffa sig ett strykjärn. Jag hade ju givetvis glömt mitt i min lilla syateljé och den är ju i Mariestad och jag befann mig i Småland.. så jag fick ringa grannen som bor i skogen någon kilometer bort å låna hennes. Hon tänkte inte stryka på några dagar å det tackade ju jag för..
När man ska få en så fin pressning som möjligt är det viktigt att man stryker det man har sytt ihop från alla håll. Dvs både från fodersidan och "tyg"sidan. Sist stryker man allt ihop från rätsidan, se bild.
Sen vänder man på hela rasket så att avigsidorna kommer uppåt, så viker man fodertyget så att det lägger sig runt kanten på det tjocka tyget. Alldeles kant i kant och så vänder man tillbaka tyget på rätt köl igen. Man måste vara noga med att det inte blir för mycket fodertyg utan att det blir en jämn och fin kant.
Så pressar man detta så kanten blir knivskarp. Det går lättast om man duttar först med lite vatten.
Här hänger kjolvåderna och väntar, har man gjort rätt nu och inte mätt alldeles åt pipsvängen, så är det exakt lika mycket fodertyg som klänningstyg. Det påsar sig inte någonstans utan är slätt och fint.
Och Hokus Pokus så blir det så fint som om man aldrig gjort något annat!
Sen kom det dit lite ärmar, och lite fler delar som jag inte har bild på.
Klännigen är ju som jag skrev tidigare nästan klar, det är lite småfix kvar.
Jag lägger ut en bild sen på mästerverket så får ni se!
Så här i den sena timman så får jag väl sammanfatta helgen som var att noggrannhet är ju en dygd men det är sannerligen tålamod oxå. För det gick det verkligen åt.
VOILÀ!!
Här kommer mästerverket!
Fin va??
Förkläden och underkjolar
4 Jun 2020
Eftersom att jag snart ska bege mig till 1870-talet behövde jag sno ihop en underkjol. Jag har lyxen att ha en säng i Småland som är från 1800 kallt. Det är en magnifik järnsäng med mässingsbeslag. Den kilas ihop. Inga skruvar med sexkantsnyckel från IKEA utan man bara trycker ihop den. Sen när man sovit i den och ska ha isär den krävs det dock en hammare. Helst slägga.
Iaf.. den här sängen stod mitt på golvet och hade sängkappa med volang runt om. Mycket volang. Så mycket så att när jag föste in sängen mot väggen så kunde jag klippa bort nästan 5 meter volang.. hör på det. Så den sparade ju jag då, tänkte att den kommer nog till användning. Och just nu i klippet gjorde den det. På bilden finns det även ett förkläde, det är gjort av div lakan med fina broderier på som jag köpt hos en kvinna i skogen i Småland. Hon hade ALLT! Särskilt fina broderade örngott och lakan, en del med knypplade spetsar. Jag köpte 60 örngott. Så jag har några, kan man säga. Lakanen jag köpte sydde jag gardiner av och förkläden.
Jag sydde underkjolen så att den inte har någon hel linning utan den är öppen lite i sidorna och där sitter det långa knytband. 2 på framstycket och 2 på bakstycket. Sen när man tar på sig kjolen knyter man först fast bakstycket med rosett på magen och sen tar man och knyter fast framstycket med rosett på ryggen. Får se om jag hittar ett kort så jag kan förklara bättre.
Till denna underkjol måste jag ju ha en överkjol. Den är sydd på vanligt vis, dvs rynkad runt om och sen en linning. Hittade ett randigt tyg i bruna nyanser i tygaffären i Vrigstad. Sen ska jag ju ha lite rumpa oxå, plattarslad som jag är, då tar jag biten som blir över och syr en extra puff att sätta där bak. Ska nog sy en kudde oxå att ha där fär extra stuns.
Jackan som är på bilden är den jag sydde när vi skulle på Halloween på Liseberg. Den lilla spetsblusen hittade jag faktiskt på Kapp-Ahl!! På rea dessutom.. *stolt smålänning* Ska bara sätta i några knappar till i ryggen, på 1800 talet visade man inte för mycket så bäst att dra igen gliporna.
Passade även på att sätta dit en liten brosch. Kanske inte den bästa men jag gillade den. Den får vara med tills jag hittar nåt bättre.
Ser ni att det är en kanin och ett rådjur??
Kommer en bild till sen när den är helt klar.
Kläder för en Wild helg!
4 Jul 2018
I helgen som gick var det cowboysare för hela slanten. Vi åkte till Amerikatt på Wild West Show! Det tog en timme dit, man genar över Skillingaryd och efter "broa" svänger man vänster. Sen åker man lite än hit och än dit. Klart! Typ...
Symaskinen hade gått i högvarv, inte hackat en enda gång. (jag är så lycklig över att ha hittat en symaskinsdoktor dit jag har flyttat) han bor nästan i grannhuset.
Kläderna för dagen var en kopia av en jag köpt tidigare. Jag ÄLSKAR dessa livstycken som snöras åt så benen domnar bort.. flera kjolar som trollas ihop till en enda och sen som pricken över I:et.. en hatt!
Man behöver ju inte undra vem som varit framme med hattstock och fjädrar.. Dottern givetvis :) Hon hade även sytt dressen, så den äran får jag inte ta åt mig.
Om man vill slå till riktigt ordentligt så kan man bli medborgare i Staden High Chaparral. För det var där vi var. Man får be om att bli kontrollerad och godkänd och när man väl blivit det kan man bara tåga in i staden och känna sig som hemma! Förra gången vi gav oss på att försöka, så fick jag nobben. Min klänning var lite i överkant vad de ansåg vara.... korrekt. Den var nämligen sydd av ett tyg översållat med döskallar... Sånt fanns INTE i den vilda västern. -Men jag är ju en sjörövare, försökte jag förgäves. Men nopp nopp.
Nu åkte den dock på igen när vi kom dit dag 2. Då var jag ju redan godkänd, om man säger så...
Kläderna som jag syr är ju tänkta att man ska kunna känna sig levande och wonderful i. Mitt resesällskap till vilda västern bestod av mina fantastiska väninnor och vi hade det helt amazing! Jag bad dom prova kläderna fullt ut och det gjorde de med besked!
De hade oxå en lite mera normal sida...
Här samspråkas det hej vilt, man kan ju undra vad de snackar om.
Det hände mycket där i Amerikatt de här 2 dagarna.
Mycket kan sägas men mycket stannar där det hör hemma. Det är nämligen som cowboysar´n sa: Det som händer på "Chappen" det stannar på "Chappen" och så är det nog... ;)
Viking, javisst!!!
20 May 2018
I helgen har jag förflyttat mig en bra bit tillbaka i tiden. Till Vikingarnas tid. Inte de med kostymer i kulörta färger och sånger som " Blue Hawaii".. utan bistra härjade män med ruffsigt hår, tatuerade kroppar och stämband utan Guds nåde. Dit for jag. Det var kul! Eller faktiskt mer än kul.
På en vikingamarknad, som detta var nu då, finns det så mycket att titta på. Och att äta givetvis. Jag stegade med rask gång iväg till ståndet med de sedvanliga urgoda havrekakorna med honung i. De är ljuvliga.. de hade oxå kolakakor med äppelbitar i men jag slog till med 5 havre. Önskar att jag hade receptet på dom.
Det lagades mat över stora eldar: kycklinggryta med rotsaker, helstekta grisar, fisk, tjocka korvar, kokt matvete, hummus med och utan spiskummin och till efterrätt.. äppel & nyponkompott med syrlig grädde. SÅ.GOTT. Den vikt jag lyckats gå ner med LCHF i veckan är ju tillbaka med råge kan jag säga. Men det var det synnerligen värt.
Det fanns oxå vikingadamer med vackra kläder och smycken, damer med vackra håruppsättningar och små damer med råttsvansar runt halsen och käppar med hjortklövar till handtag.
Vad vore livet utan paljetter?
15 May 2018
Jag kan inte gå in i en tygaffär utan att komma ut ur den med minst 4 meter paljettyg. ELLER 7 KG.. Jag brukar nämligen köpa det på vikt.
Jag tror nämligen att det blir billigare så. Paljettyg är aldrig billigt, bara ljuvligt.
När jag var liten ville jag bli prinsessa. När jag sen insåg att jag aldrig skulle få bli nån så tänkte jag: när jag blir stor ska jag minsann sy mig prinsesskläder. Sagt och gjort. Jag försöker. Jag är ingen vän av mönster, jag syr alltså helst utan..så ibland får man inte på sig kläderna i fråga och inte helt sällan så infaller fenomenet att man inte kan röra på armarna. De får bara hänga rakt ner. Möjligtvis, om man har tur, så kan man röra dom så mycket att man kan köra bilen till High Chaparral. Men då har känseln försvunnit i armarna och baken sover. Men.. känslan av att få gå runt där i stassen man kämpat med i timmar och dagar gör att man lätt glömmer både sovande armar och bortdomnade bakar.
För klänningen är just det man önskade. Nämligen magnifik... å vad är väl en bal på slottet, när det finns paljetter och High Chaparral??
Välkommen till The House of Time